Digitalt våld: Begreppsdefinition

Våld som utförs med hjälp av digital teknik benämns bland annat som technology-facilitated abuse, technology-facilitated coercive control, digital coercive control, cyber dating abuse, cyber stalking och digital abuse, medan digitalt våld är den vanligaste benämningen i en svensk kontext. Dessa begrepp inkluderar bland annat kränkningar via samtal, sms och sociala medier, repetitiva sms och samtal, intrång i privata konton, spridande av känslig information och bilder, identitetsstöld samt övervakning och spårning. Ibland används begreppet stalkning om ovanstående handlingar, med syfte att beskriva handlingarna som förföljelse. Det är dock viktigt att tydliggöra skillnaden mellan brottet olaga förföljelse och det mer vardagliga begreppet stalkning.

Förekomsten av digitalt våld har undersökts i bland annat USA, Storbritannien, Kanada och Australien. Studierna har visat att 12-56% av undersökningsdeltagarna har upplevt digitalt våld. I en nationell amerikansk undersökning deltog 2810 personer, 15 år och äldre, som haft en romantisk relation. Tolv procent av deltagarna uppgav att en partner utsatt dem för digitalt våld. Studier som undersökt hur våldet upplevs av utsatta och kvinnofridsarbetare har bland annat visat att förövare förnedrar, orsakar rädsla och skapar en känsla av ständig närvaro genom digital förföljelse. I en studie uppgav 63% av de våldsutsatta kvinnorna att deras partner hade fått dem att tro att de var spårade eller övervakade, och 56% uppgav att deras partner använt digital teknik för att kolla var de befann sig. En majoritet av kvinnorna uppgav att deras mentala hälsa och välmående påverkades negativt av att förföljelsen. I en australiensisk studie från 2019 uppgav samtliga deltagande kvinnor att det digitala våldet debuterat eller eskalerat i samband med separation.